De allra flesta associerar säkert till vår kristna jultradition, som har sitt ursprung i att Jesus, världens Frälsare föddes. Han kom med ljuset till en mörk och kylig värld där kärlekslöshet, krig och orättfärdighet rådde, och som vi människor hade skapat. Jesus kom för att visa oss på vägen tillbaka till Gud, och för att återupprätta det som vi människor hade förstört.

Medvetet eller omedvetet firar vi Jesu ankomst, oavsett om man är ateist, humanist eller kristen. Vi pyntar med ljus, städar och gör speciell mat, precis som när vi väntar att någon skall komma. Vi köper presenter/julklappar, vilket har sitt ursprung i de tre vise männens gåvogivande till Jesusbarnet med guld, rökelse och myrra. (Läs Matt.2:1-11) I-dag är det tre tomtar i stället som här på bild delar ut presenter/julklappar, men tanken är densamma. (Tomten är ju från början en hednisk sed, och det är positivt att han fått en annan roll i sammanhanget). De vise männen var säkert fint klädda när de kom till Jesu krubba med sina gåvor, dom trodde ju att det var kungen som hade fått en avkomma, sedan dom sett en ny stjärna gå upp i östern, så varför kan inte vi då klä oss lite speciellt när vi delar ut våra julklappar?

Mitt i allt julfirande når även solen sin lägsta punkt på norra halvklotet, vintersolståndet är den tid på året, när den lutande jordaxelns norra ände pekar rakt bort från solen, och dygnets ljusa del är som kortast här i norr. 

Före Jesu födelse och innan Sverige kristnades, hade man offerfester för de gudar man tillbad tidigare bl.a i samband med midvintersolståndet. (Människan har av någon anledning alltid haft ett behov av att tro på en Gud) Vid midvintertiden var offerfesten till för att blidka gudarna att låta solen återkomma. Ordet JUL sägs komma från den gamla hedniska åminnelsen av solhjulets återkomst.

Midvintersolståndet är av någon anledning inte lika populärt att fira som Midsommarsolståndet, även om man gör det på vissa ställen. Trots allt vänder det ju åt det mörkare hållet på midsommar, även om det inte märks på en gång. Så visst finns det en anledning till att fira midvintersolståndet, när  jordens lutning nått den punkt där instrålningen börjar att öka igen, och vi upplever att solljuset återvänder tillbaka mot norr. Vi behöver dock inte blidka några andra Gudar för att det skall hända, den Gud som bestämt tider och år har sett till att allt ändå går sin gilla gång, utan att vi behöver be om det. 

Redan första veckan i Januari kan man tydligt se att solen vänt och dagarna blivit längre. När Midvintersolståndet inträder och när man börjar se ljuset komma tillbaka igen är det som att få en kick. Det spritter i hela kroppen, det är som att födas på nytt. Man vet att det går mot vår igen. (Bild från Nästansjö i Lappland)

När detta skrivs, går vi ännu i väntans tider, det som kallas Advent. Vi väntar på julen, och han som kom med ljuset till en sargad värld, Jesus Kristus. Och vi väntar på att solen skall nå sin lägsta punkt så det blir ljusare ute också.

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!! önskar vi alla som besöker Rodefoto.

Läs gärna om jultraditionerna i byn Nästansjö som är något av det ovanligare slaget.