Det var den 13 juli när vi lämnade Arjeplog och Norrbottens ödemarker för Ammarnäs i Sorsele och Västerbottens län. Vi följde de stora sjöarna Uddjaur och Storavan söderut mot Slagnäs där man passerar länsgränsen. Plötsligt kom solen fram, värmen som vi inte varit van vid på länge, blev plötsligt påtaglig och vi beslöt oss för att söka upp vårat smultronställe efter Skellefteälven och dricka kaffe där.

Med ett varmt och soligt leende hälsades vi när vi kom till älven. Drillsnäppan lät genast höra av sig och Hussvalorna dansade i luften för att snabbt dyka ner på älvens yta och plocka en mygg. Knipfamiljen dök under ytan då och då, och från andra sidan av älven hördes Renarnas bjällror. Så länge ingen bil störde friden var endast naturens ljud rådande, och vi drack vårat kaffe med andakt.

Från Sorsele tog vi väg 363 och följde den vackra outbyggda Vindelälven uppströms. Vid Örnäs korsade vi Laisälven, Vindelälvens största biflöde. Uppströms Gillesnuole gjorde vi en mäktig upplevelse. Det var en hel flock på 17 stycken Storlommar.  Vi visste inte att Storlommar lever i flock, och under våra dagar i Ammarnäs gjorde vi flera turer för att titta om vi skulle få se dem igen, men icke. Vi har även kollat med andra fågelskådare, och som mest har man sett 16 stycken samtidigt, så det var ett rekord vi varit med om.

Från campingen vid Näsbergets fot gjorde vi turer efter den vackra Vuodnávággie, dalen som Vindelälvens upprinningsområde flyter igenom. Vid Biergienas fanns ett renslakteri och rengärden för renskiljningen. I bakgrund reste sig Björkfjällets toppar och några fågelungar visade sig i snåren. Vi tog rast och fikade vid raststugan uppströms Selforsen där vi också testade fisket. Det fanns dock bara småfisk där. Vid Storholmsselets lugnvatten hittade vi massor av spillning. Det syntes också att något större djur legat där. Men om det var en Björn, Lo eller Älg är fortfarande en fråga. Kanske kan någon som ser bilden här intill ge svar på frågan. Efter Selfallet följde nästa stora fors Vindelåforsen, som med kraft rusade ut i sjön Gautsträsket som är en sjö i Vindelälven. 

Vi tog även en tur till Stor-Tjulträsket, där fjället Stuor-Ajgart stupar 600 meter rakt ner i sjön. På sluttningen norr om Stor-Tjulträsket kan man bl.a hitta Nordisk Stormhatt, Tolta, Skogsnäva, Lundstjärnblomma och Smånunneört. Via Tjulån tar sig sjöns vattenmassor vidare mot Vindelälven, tillsammans med Karsbäckens påfyllning. Vi testade naturligtvis fisket i Tjulån också, men med dåligt resultat. Forsen i ån var för strid, däremot blev det fotografering där och bland orkidéerna hittade vi Jungfru Marie Nycklar intill ån. 

Runt Gautsträsket har stora naturängar bildats vid Tjulåns utlopp i sjön. Det är ett välbevarat raningslandskap med många hölador sedan den tid när man slåttade för hand. "Vindelälvens naturbeten" är ett projekt, som bl.a pågår här vid Gautsträsk med Världsnaturfonden WWF som initiativtagare. Projektet går ut på att restaurera Naturbetesmarkerna genom att låta köttdjur beta där, vilket håller landskapet öppet. Växter, djur och fåglar som är beroende av öppna landskap för sin överlevnad får en chans att finnas kvar. Rallarros och Hundkex ges inte chans att ta över. Projektet har ett fint mål med bevarandet av naturbetesmarkernas unika artrikedom och historiska värden för kommande generationer.

På fiskecentrum i Ammarnäs köpte vi fiskekort. Av fiskekartan att döma var det kvoterat vatten vid Sjöforsen, utloppet ur sjön Gautsträsk. Endast fyra flugfiskare åt gången fick fiska där. Men fotografera, det fanns det inga restriktioner om. Så en kväll när vi var vid Sjöforsen för att fotografera och kolla om flugfiskarna fick någon fisk, dök plötsligt den störste tjuvfiskaren av alla upp, Fiskgjusen. Helt respektlös inför mänskliga fiskeregler spände den ut sina väldiga klor  och dök i ett nu ner på vattenytan, tog en stor baddare till fisk, och flög iväg över skogen med fisken sprattlande mellan klorna. Kanske hade den ungar någonstans, i så fall hade dom mat en hel vecka. Vi visade bilden för fiskare runtomkring och på fiskecentret och det blev många skratt.

På Söndagen besökte vi Ammarnäs kyrka, som liknar en medeltida stavkyrka, med sina spånklädda timmerväggar, synliga strävor och takryttare. Söndagens gudstjänst var just avslutad, och vi möttes av en del kyrkobesökare, medan vi höll på att fotografera de 15-tal bodar och kåtor som fanns på kyrkplatsen.

Intill kyrkan låg den berömda Potatisbacken, där Ammarnäsborna odlat sin potatis i över 150 år. Det var nybyggarna som såg ut den stora kullen mitt i byn till potatisåker, eftersom den låg vänd mot söder och fungerade som värmemagasin, och inte var frostkänslig. Gårdens storlek avgjorde hur stor odlingslott var och en skulle tilldelas i backen. Stenar längst ner i backen visar än i dag var de olika ägogränserna går. Allt arbete görs för hand, utom själva plöjningen.

Senare gjorde vi även en tur till Gillesnuoleforsen för att fotografera och testa fisket. Intill forsen ligger Jillesnåle kapell från 1700-talet. Den första kända kapellbyggnaden hade formen av en gles hölada. Kapellet som finns idag byggdes 1796 - 1798.

När Ammarnäs kyrka byggdes 1858 blev kapellet i Jillesnåle bortauktionerat, och kom att användas som tröskloge i Granåker. 80 år senare, år 1938 uppfördes det på nytt på sin ursprungliga plats, och sista söndagen i juni, juli och augusti hålls kyrkliga högtider på platsen. På kyrkplatsen finns klockstapel, två torvkåtor, ett timrat häbre, en förrådsbod på stolpe och en kyrkstuga bl.a.

Det var en stund av åminnelse, när vi drack vårat medhavda kaffe här intill kapellet vid kyrkplatsens rastbord. I fjärran hördes dånet av Gillesnuoleforsens brusande, och på Mjölkörten som växte intill höll en Grönsiska på att äta av dess frön. Något unikt tyckte vi, hade aldrig sett något sådant förut. Tjäder fanns det också i området. Vi såg en av Tjäderungarna stolt spatsera över vägen, helt obekymrad över farorna med detta.

Efter tre dagar här i Ammarnäs med så mycket upplevelser i bagaget, kände vi oss nöjda med att dra vidare söderut. Följ vår fortsatta Norrlandsresa mot nya mål i nästa artikel.

Fler bilder från Ammarnäs i Sorsele kommun kommer senare att läggas ut i Bildgalleriet.