Vi är inne i Maj månad, och det är dags att ta en tur till Ytterskog igen, för fotografering av vårfåglar, och uppleva naturen på nära håll.

På resan upp undgick vi inte att upptäcka den ensamma Tranan, som tillsammans med paret Kanadagås på sin flyttning norrut, tagit sig en rast vid lägdorna intill platsen med det lämpliga namnet Bye rast.

Det första som dock mötte oss när vi kom till Ytterskog var tjärnens Knippar. Normalt brukar inte tjärnen gå upp före 1 Maj, men detta år har varit extremt. Fågelarter som brukar dyka upp långt senare här, var nu redan på plats. Gräsandparet och Småskraken var några av dem. Småskraken är så orädd att den ibland lägger sig på bryggorna som finns i tjärnen. Fyra Skator såg vi också. En fågel som vi inte sett så ofta här förut.

Fågelbordet som ännu stod på plats efter vinterns is och snö, besöktes då och då av Domherrar, Talgoxar och en Blåmes. Fyra Grönfinkar gjorde också sina besök, liksom den Större Hackspetten, som knackade loss bitar från den fläsksvål som ännu satt kvar.

Efter att ha fått oss lite kaffe, tog vi en rundtur tillsammans med bror och svägerska. Turen gick bl.a till sippornas ställe i Oringen, där jag fick bilder på både Blåsippor och Vitsippor. Vi kollade även om vi skulle upptäcka Gråspetten där, och lyssnade efter de ljud den brukar avge när den var i närheten, men ack nej. Den har nog skaffat sig ett annat revir detta år. Koltrasten däremot var i full gång med sin vårsymfoni. I Rudtjärnen låg Kanadagässparet redan på ägg och en Skogssnäppa trippade bland tjärnens gungflyn. Spillkråkans skri hördes mycket nära, och plötsligt kom den flygande där vi satt, och landade på en av tallstammarna med ett gällt kliii-äh. 

Slutligen hamnade vi på Oringeberget där jag fick många chanser till fotografering av de knotiga gamla tallarna där, samt av den rotvälta som låg på backen efter vårens storm.

Innan vi lämnade Ytterskog för den här gången hann vi med en promenad till den anonyma tjärnen också. Tysta smög vi oss genom skogen för att inte skrämma eventuella lommar. Man hade hört deras kacklande i byn och vi ville få chansen att kanske få en bild av dem. Lommen är mycket störningskänslig, och därför fick vi vara så tysta. Vi gick via Brudängen och passerade flera stora myrstackar efter vägen. Ringduvans dova och hesa hoande hördes på håll, och dofterna i skogen var förföriska. Vi fick dock gå därifrån med oförrättat ärende. I tjärnen fanns bara Gräsandparet. Honan låg på ägg, medan hanen vaktade intill. Bävern som blivit talrik i området hade sin hydda kvar på andra sidan och efter hela strandkanten låg mängder av björkstammar som den fällt. När vi åter var tillbaka blev vi mäkta förvånade. Därute på den större tjärnen låg dom ju, Lommarna. Dom hade tagit en rast och sov gott därute på vattnet, omedvetna om våran närvaro. Vi fick höja våra röster för att försöka väcka upp dem så det gick att få en bild. Och visst. Resultatet ser ni här.

För dig som är intresserad av fåglar, fjärilar och annat i naturen kan gå in på Artportalen där du bl.a hittar Dagens fågel.