Fotografering en varm vårdag i April i Härnösands Natur och dess omgivningar.

Vi tog oss först ut till Sparrudden, där Gådeån rinner ut i Södra Sundet för att kolla läget. Vi visste att där hade Gråhägern visat sig under veckan, och vi hoppades få se den. Den chansen fick vi dock inte. Skrattmåsen var dock på plats och en del andra sjöfåglar som Vigg och Skrakar. Bäverhyddan var välbyggd där den låg intill Gådeån och Bofinken höll liv i omgivningen med sin sång.

Vi fortsatte mot Ytterskog och Oringen, för att kolla om vi fick syn på någon Gråspett. Vi sökte upp dess fjolårsrevir där vi fotograferade deras häckning 2006, men vi kunde inte hitta paret Gråspett, och den plats dom detta år valt att bosätta sig på. Däremot fick vi se Tranorna komma flygande och höra deras trumpetade från skogen. Vi fortsatte mot Möckelsjön. Vägen var dock inte farbar ända fram till sjön, men där vi stannade för att lyssna, hördes Ringduvornas hoande på håll och Citronfjärilen på lätta vingar kom flygande runt där vi stod. Vid en av myrstackarna var det full aktivitet med reparation efter att något djur sökt myror under vintern, med de skador som detta medfört på stacken.

Rudtjärnen liksom de övriga småtjärnarna i området låg ännu frusna, och fågellivet hade inte kommit igång på allvar. Endast Bofinkens vårsymfoni höll liv i naturen medan vi satt på berget ovanför Rudtjärnen och intog vårat medhavda fika.

På tillbakavägen stannade vi till vid kyrkogården i Härnösand, och kunde då konstatera, att lövskogsbiotopen intill kyrkogården där både Spillkråka och Större Hackspett haft ett av sina häckningsplatser, nu raderats av människor som avverkat det mesta av deras revir. Man kan undra hur människor tänker, när dom beslutar om en sådan sak. I en av de ännu kvarvarande asparna, hittade vi ett färskt bohål, som en av Spettarna redan börjat med inför årets häckning, men den hade tydligen fått ge sig av då den märkte att hela dess revir försvann i skogsavverkningen.

När vi på hemvägen närmade oss Medelpad igen, kunde vi inte låta bli att stanna till vid Bölesjön för att titta på Sångsvanarna som rastade där på sin väg mot ödemarkernas myrar i norr. Det var ett trettiotal Sångsvanar och åtta Kanadagäss, förutom Viggar, Gräsänder och en Storskrake som höll till vid sjöns ena ända. Naturligtvis blev det både bilder och video på dem. Det var en härlig upplevelse att få lyssna till trettio Sångsvanar som med klockande sång hördes vida omkring.