Vi är åter på resa norrut, för naturfotografering av Rådjur och fåglar, samt att få uppleva vårvintern i Norrland, när den är som härligast.

Det var en mulen slaskig dag, denna den 8:onde Mars när vi startade vår resa norrut. Vi följde Bävervägen 331 från Stavreviken mot Viksjö. På vägen upp passerade vi både Timrå, Härnösand och Sollefteå kommuner. Landskapet bar en typisk vinterdräkt, med skogen klädd i fjunsnö, och dimma som låg tung över skogarna.

Strax innanför Sollefteå kommungräns passerade vi vägen till urskogen i Vällingsjö och ute på Graningesjön satt ett antal pimplare i godan ro och väntade på napp. Från Bäckaskog, där vägarna mötas valde vi att köra mot Ramsele och Hoting. Byarna Östergransjö och Västergransjö låg vackert intill den frusna Faxälven, liksom Gunnar Hedlunds Rådom vid Helgumsjön.

I Ramsele, mellan fjäll och hav i skogarnas rike i Sollefteå kommun passade vi på att ta oss en kaffepaus i bilen. Här i Sollefteå kommun har Faxälven, Fjällsjöälven och Ångermanälven format det spännande niplandskapet, som inbjuder till äventyr och upplevelser, enligt kommunens egen reklam, men som stämmer mycket väl.

Vi passerade den lilla idylliska byn Nordantjäl, på höjden, ovanför där  Fjällsjöälven flyter, samt älvens båda sjöar Silsjön och Fjällsjön, innan vi nådde Rossön efter väg 346, där Hotingsån kommer ner från Hoting och rinner ut i Bodumsjön.

Från Hoting var det raka spåret efter väg 45 mot Dorotea och Vilhelmina, som var slutmålet för våran resa. Naturligtvis ville vi göra en avstickare till Volgsjöfors också, för att titta hur det där såg ut så här års. Det var här vi såg en mink vid vårt förra besök, dyka ner i den del av Ångermanälven som här ligger öppen året om. Vägen var dock som en tvättbräda, sedan en caterpillar dragit fram, så bilen höll på att skaka sönder.

Slutligen kom vi fram till ett grått och mulet Nästansjö i Vilhelmina kommun, där vår gamle far med stor entusiasm visade sin glädje över vårat besök. Det mulna grådisiga vädret gjorde dock att fotograferingen fick vila, och det blev mer av gemenskap med pappa.

 Följ vår fortsatta fotoresa i Norrland i nästa artikel.