Naturens liv mitt i vinterstormen. Fotografering av fåglar vid matbordet.

När vinterstormarna rasar så här i Januari månad, kan man fundera över huruvida det finns något liv kvar därute i naturen. Vi tog en tur till Ytterskog igen, trots att snön yrde och termometern visade flera minusgrader.

Resultatet lät dock inte vänta på sig, ganska snart dök den Större Hackspetten upp för att ta sig en munsbit av den goda fläsksvålen som byborna placerat på fågelbordet. På trädgrenarna runtom matplatsen, satt mängder av Talgoxar, Blåmesar, Gråsiskor, och Talltitor, och väntade på sin tur att få komma åt de eftertraktade fågelfröna, därför tog det inte lång stund för dem att åter vara på talgbollarna, när hackspetten gett sig av.

När vi senare fick oss lite kaffe, dök den andra hackspetten upp. Det var Gråspetthannen, som med stolt uppträdande tog för sig av fläsksvålen. Plötsligt stannade den upp, som om den lystrade efter något. Faror lurar överallt, och Gråspetten är en mycket vaksam och skygg fågel. Jag lyckades dock att få en bild av den, men då endast med fönsterrutan emellan oss. Därför är inte denna bild av bästa kvalité, men tillräcklig för att visa upp denna skygga fågel, som bara har några få begränsade lokaler den finns på, i mellersta delarna av vårat land.

Läs gärna min artikel, där jag berättar om just denna Gråspett med hona, när dom häckade under 2006.

Rätt vad det var, dök även Nötskrikan upp, stor som den är med sin skäraktiga och gråbruna färg, och med vitaktig strupe och undergump. Vingknogens ljusblå fält gick inte heller att ta miste på. På huvudet hade den ett brett svart mustaschstreck längs med strupsidan, och hjässan var svartfläckad på vitaktig botten. Den visade sig dock bara en gång för oss, på sitt mycket korta besök.

Domherreparet var en annan välkommen gäst vid fågelbordet, som med sin vackra färgranna dräkt utgjorde en rik kontrast till den i övrigt vita nyfallna snön runtom deras omgivning. En fågel som vi däremot inte fick se denna dag var Nötväckan. Hon brukar också komma till fågelbordet berättade man för oss. Det hade varit en upplevelse att få se henne i denna miljö.

När det åter började skymma, var det dags för oss att lämna byn Ytterskog för denna gång, och återvända till stans betong och asfalt.

Klicka här, och Läs mera om byn Ytterskog