spacer.png, 0 kB
spacer.png, 0 kB
spacer.png, 0 kB
Startsida arrow Nyheter/Blogg arrow RÄDDA VOJMÅN
RÄDDA VOJMÅN E-post
Skrivet av Rode Nordin   
2006-10-09

En av Vilhelmina kommuns vackra ådalar är hotad. Vattenfall har fått klartecken till en förstudie, inför en överledning av vatten från Vojmsjön till Stalon.

Det sista socialdemokraterna gjorde, innan dom efter 40 år fick kliva av makten i vojmanVilhelmina kommun, var att ge Vattenfall tillstånd att göra en förstudie om vattenkraftprojektet Vojmån. Förstudien hade t o m redan startat i liten skala innan det politiska beslutet hade fattats enl. Västerbottensnytt 060125. En opinionsmätning, gjord av Västerbottensnytt visar att sju av tio Vilhelminabor säger NEJ till en utbyggnad. Kommunvalet 2006 visade också på ett missnöje med socialdemokraternas vattenkraftplaner. (Bilden visar ett av selen i Vojmån, när ån är som vackrast).

Hur har då Vattenfall tänkt sig att tunneln med vatten från Vojmsjön till Stalon skall dras? Skall man gå via Fatsjön-Marsån, vilket skulle få till följd att den natursköna Nedre Marsån vars dalgång avsatts som naturvårdsområde enl 19 § i naturvårdslagen, helt torrläggs och att sportfisket där förstörs? Hur många vet att Marsån är lekplats för laxöring? Vid en överledning skulle även ädelfisken i Fatsjön skadas, eventuellt utplånas av gädda och sik som vandrar in från Vojmsjön. Även i Marssjöarna, Marsåns källsjöar skulle ädelfisket hotas.

En överledning av Vojmåns vatten, skulle också göra den nedre delen av Vojmån kraftigt reducerat på vatten. Det redan skadade fisket i Nedre Vojmån skulle definitivt förstöras, och Gubbseleforsen i utkanten av Vilhelmina samhälle skulle torrläggas helt.

Var tänker sig Vattenfall dra överledningssträckan? Tänker man gå genom vildmarksområdet Styggrubba, med sin månghundraåriga tall och granurskog, en otillgänglig och oframkomlig ödemark med sitt björnland och rovfågelområde? I detta område har inte många människor satt sin fot. Skall man där göra vägar och ha upplag för sina tippmassor? Eller hur har man tänkt sig? dodelv

De som kallar sig miljövänner, och gärna talar om vind och vattenkraft som om dessa skulle vara så miljövänliga alternativ, har fått det alldeles om bakfoten. Bilden här intill visar en död, torrlagd älvfåra. Vill man att Vojmån skall se ut så här?

Några av vattenkraftens nackdelar blev vi varse för några år sedan. Då hade det börjat bli sprickor i dammarna i Stora Lule älv. De ansvariga var livrädda att dammarna skulle brista, vilket skulle kunna få till följd att många kubikmeter vatten, fritt skulle rusa nerför älvdalen, ta med sig damm på damm och dränka stora landområden, med många döda som följd. Detta talade man tyst om. Det skulle ju förstöra vattenkraftförespråkarnas fortsatta möjlighet att tala om vattenkraft som ett miljövänligt alternativ.

Vi var själva uppe vid Stora Lule älv i Vietas, när man 2004 höll på med att förstärka dammarna. Sjön Satihaure som har en överdämd areal av 28 km2  och är ett stort vattenmagasin, var tömd på allt vatten under renoveringen, och man kunde själv konstatera skadorna som framträdde.  Kala, livlösa stränder utan vegetation, en eroderad strandsluttning som fått till följd att nya strandplan bildats. Utglidningar hade orsakats av ras och skred i den djupa sluttningen. Lösa finkorniga sediment hade sköljts ut och nya strandplan hade bildats. Isen hade drivits upp på stränderna, och skapat vallar runt magasinet. Detta hade slitit loss växterna, med döda stränder som följd. Enligt Hörnbergutredningen 1974 är erosionen fyra ggr så stor i en utbyggd älv i jämförelse med en outbyggd, räknat i mängd eroderat material. 

En annan sak vi upptäckte när vi var i Vietas och fiskade i Stora Lule älv, var mängderdodfisk av död fisk, som kom ur den tunnel som man byggt mellan Satihaure och Vietas. Ädelfisk som röding och öring hade tagit sig genom turbinerna i det underjordiska vattenkraftverket, och kom ut med avhuggna huvuden och lämlästade kroppar. (Se bild). Mängder av död fisk låg utefter stränderna som ett sorgligt exempel på den s.k "miljövänliga vattenkraften".

Nu har den nya majoriteten i Vilhelmina kommun sin chans att visa vad dom går för, genom att stoppa den fortsatta exploateringen av Vojmån. De jobb som skulle skapas, kommer inte Vilhelminaborna till del utan de utförs av Vattenfalls redan anställda, som reser runt i landet och gör jobb åt företaget. När jobbet är slutfört, är inte bara dessa arbetstillfällen borta, utan även de jobb som turistnäringen idag skapar.

Hemsidor om Vojmån.

Rädda Vojmån

Vojmån, en av Vilhelminas ådalar

Vojmåns djur och natur innan överledning. Vad händer med dessa efter exploateringen av ån, och hur påverkas Vojmån som sådan?

Källor och mer information om älvar och deras miljöer:

  • Älvboken (1985) Utgiven av Fältbiologerna
  • Älvarnas bok (1979) Utgiven av Älvräddarnas samorganisation
  • Skyddade älvar (1996) Naturvårdsverkets förlag
 
< Föregående   Nästa >
spacer.png, 0 kB