spacer.png, 0 kB
spacer.png, 0 kB
spacer.png, 0 kB
Startsida arrow Nyheter/Blogg arrow Rädda Stekenjokk
Rädda Stekenjokk E-post
Skrivet av Rode Nordin   
2011-11-06
Än en gång hotas Stekenjokk av gruvbrytning. Vad händer med fjällräv och det rika fågellivet då? Efter 66 år har Fjällugglorna häckat här i år med två kullar. Nej, gör Stekenjokk till Nationalpark i stället.

 

Sen drygt ett år tillbaka har vi läst i tidningarna om hur några företag har intresse av att sommarnattenstarta gruvbrytning i Stekenjokk igen.  Det är de stigande priserna för mineraler som gjort att gruvindustrin än en gång blivit intresserad av att börjat titta på området för exploatering, som innefattar både Strömsund och Vilhelmina kommuner.

1989 lades gruvan ned i Stekenjokk efter sexton år. Sedan dess har området utvecklats på ett mycket positivt sätt ur natursynpunkt. Ta bara i år, 2011 när det har varit två Fjälluggleh2005-06-29-sipmekeäckningar på Stekenjokk. Detta för första gången sedan 1945. För att inte tala om den utrotningshotade fjällräven som fått ovanligt många kullar i år tack vare sorktillgången. Läs mer om detta på ÖPNaturmorgon på radions P1 har i två program berättat om just dessa händelser. Vad händer med dessa arter om Bergsstaten beviljar gruvbolaget brytning i området?

Förutom ovan nämnd2009-06-21-alfagel-stekenjokka arter finns det i övrigt ett mycket rikt fågelliv på Stekenjokk. På Åsele lappmarksidan är 117 fågelarter rapporterade, varav tio nya arter i år 2011 som inte rapporterats förut. På Jämtlandssidan finns 116 arter varav åtta är nya för i år. Några av arterna som häckar på Stekenjokk förutom Fjälluggla är Fjällabb, Alfågel, Smalnäbbad simsnäppa, Bru2011-06-23-blahake1-stekenjokkshane, Kärrsnäppa, Skärpiplärka, Större strandpipare och Ljungpipare. Ljungpiparens melankoliska tvåstaviga vissling är ett av karaktärsljuden på Stekenjokk. Bland småfåglarna är nog Blåhaken den färggrannaste av dem alla. Hela listan på Stekenjokks fågelarter kan du hitta på Svalan. Läs mer om fågel och växtlivet här: 

I-dag är det enda minne som finns kvar efter gruvnäringen, den omåttligt populära turistvägen som anlades över kalfjället. Tack vare den har tusentals turister under årens lopp kunnat besöka fjällplatån. 2011-06-23-smalnabbad-simsnappa-stekenjokkMånga är här för att fjällvandra och under de senaste åren har fågelskådarna hittat hit. Står man här några dagar under sommaren upptäcker man också att det är en stor omsättning på turisterna. Några står bara över natten, andra som fjällvandrar och fågelskådar kan stå här i flera dagar. Men på själva kalfjället finns inte någon som helst turistservice. Hur tänker man om detta i Vilhelmina? Här skul2005-06-30_stekenjokkle man ju kunna skapa jobb, och den offentliga servicen skulle kunna få ett uppsving. Förslagsvis kan man sälja både suvenirer och ha ett gatukök. Dessutom skulle man kunna ge information om vart det finns affär, bensin och sopstationer, något som saknas idag.

Många av turisterna hyr stuga eller boende på hotellet i Klimpfjäll, men vill man tjäna mer pengar vore inte husvagnsplatser med elstolpar en felsatsning. Ska man vara på Stekenjokk några dagar är det tacksamt att kunna ladda både husvagnsbatterier och mo2009-06-24-stekenjokkbiltelefoner någonstans, och det betalar man gärna för. När man kommer trött tillbaka, efter flera timmars vandring på fjället, tänk vad det skulle vara gott med en hamburgare. Turister som besöker platser som Stekenjokk är oftast naturmänniskor, och är inte ute för att förstöra eller skräpa ner som vissa hävdar, det är ett miljövänligt alternativ i jämförelse med gruvbrytningen som skapar stora sår i 2011-06-23-fjallripa-stekenjokknaturen för all framtid.

I dag talar man ofta om miljövänliga alternativ, och jag tycker man skulle satsa på miljöturism i stället. Tänk om Vilhelmina kommun skulle ha några naturguider som guidade ovana turister och berättade om Stekenjokks fauna, flora, djur och fågelliv. Sådant skapar också jobb. Naturen får leva och miljön skadas inte heller. Nu kommer säkert någon att kommentera att bilar och husvagnar oc2011-06-23-stekenjokkkså förstör miljön. Javisst är det så. Men glöm då inte att en gruvnäring förstör miljön ännu mer. Det blir sår som aldrig någon gång kommer att kunna läkas.

Ett av områdena som gruvbolagen nu intresserar sig för är Blåsjöfjäll och Orrnäsfjäll där båda ligger inom Strömsunds kommun. Området ligger delvis i ett Natura 2000-område men vad bryr sig gruvnäringen om det? Ett annat tänkbart område är vid Stikken i Vil2011-06-22-storre-strandpip-stekenjokkhelmina kommun där gruvbrytning skedde fram till 1989. Om allt går som de vill kan gruvnäring vara i drift om fyra till fem år. Vi hoppas att Länsstyrelsen tillsammans med miljövänner och naturvänner sätter stopp för denna exploatering av miljön. Låt Stekenjokk bli nationalpark i stället med fler uppställningsplatser för besökare. Det finns andra platser att exploatera som inte är så känslig ur fågelperspektiv.

Läs mer om Stekenjokk här: STEKENJOKK 2011   STEKENJOKK 2010   STEKENJOKK 2009

 
< Föregående   Nästa >
spacer.png, 0 kB