Vi har lämnat Arjeplog för den här gången. Vi rastade vid Sör-svergoträsket uppströms Sorsele på nervägen mot Vilhelmina. Där höll sju Storlommar till,  helt orädd för vår närvaro. Och nu är vi åter i Nästansjö efter några veckor i Norrlands övre delar. Här i Nästansjö har vi bland annat rensat fågelholkar och njutit av tranfanfarer några dagar.  

Under sommarvistelsen i denna vackra kommun Vilhelmina, fick vi veta att urskogsområdet Bräntkullarna i närheten av Lövliden med flertalet rödlistade arter är hotat av avverkning. Tanken verkar vara att det skall bli bergstäkt i stället.  Det var Jan Fredriksson i Nästansjö som upptäckte det fantastiska området, bara några kilometer från Vilhelmina samhälle med gammal urskog av lavar och mossor man inte finner i moderna industri-bearbetade skogar. Vi bestämde oss för att besöka området som till alldeles nyligen legat ganska skyddat, då inga vägar funnits i området, för att med egna ögon se och uppleva det kanske för sista gången samt dokumentera det för eftervärlden.

 En nybruten skogsbilväg var redan dragen ända upp mot Bräntkullarna, där paret Fjällvråk var den första art som mötte oss med sitt oroliga jamande precis som om de ville säga: Titta vad dom har gjort med vårat revir.

 Det var ett genuint urskogsområde med rika naturvärden som mötte oss vid Bräntkullarna och en fröjd för en naturälskare att besöka. Där fanns gamla lågor och torrakor, marken var mjuk av lavar och mossor att gå på, mängder av ihåliga stubbar där bara skalet fanns kvar såg vi överallt, och trädstammar med minnen från tidigare bränder gick att hitta lite varstans. Stora stenblock från istiden, täckt av rödlistade mossor, lavar och svampar hade också satt sin prägel på området. Hela listan med rödlistade arter hittar du här Nu är avsikten att dessa skall krossas, förmodligen sedan användas till asfalt. Ornitologen Inga Olofsson från Vilhelmina, hittade både Kungsörn och Duvhök samt Tretåig hackspett i området, och förutom Fjällvråken hittade vi ytterligare nio fågelarter i området.

Naturskyddsföreningarna i Vilhelmina och Åsele har besökt platsen och inventerat vilka lavar och mossor som finns i området. Dom har bland annat hittat ett flertal rödlistade svampar där Ullticka är en av dem. Hittills har man här funnit 39 rödlistade arter.

Bräntkullarna ligger så nära Vilhelmina samhälle, att det skulle kunna bli ett rekreationsområde för de boende i samhället, var en av Nästansjöbornas slutsats. Den nu nybrutna vägen är redan dragen och kan inte göras om, vilket gjort det lättare att ta sig dit.

Om Bräntkullarna som ägs av SCA, och deras avsikt är att avverka detta fina område, kan jag inte göra något mer. Jag kan bara hoppas tillsammans med Vilhelmina kommuns naturvänner att Vilhelmina kommuns miljöansvariga och Länsstyrelsen i Västerbottens län tar sig tid att titta på området än en gång innan det är för sent. Bräntkullarna är definitivt ett naturreservatsprojekt.

 Alla bilder på den här sidan är tagen vid Bräntkullarna. Man ser på en bild att någon satt upp vimplar troligtvis var gränsen för avverkning skall ske. Risboet här intill låg på marken, kanske hamnade det där när vägen skulle brytas.  

Vår semester går nu mot sitt slut. Resan mot Medelpad gick via Rörströmsälven och Fjällsjöälven. Än en gång denna sommar fick vi då se Fjällvråken. Likaså fanns vid Fjällsjöälven tranorna som med ett ljudligt trumpetande hälsade oss välkomna när vi skulle rasta där. Och precis som alla andra år, blommade Renfanan när vi kom till husvagns-parkeringen. Ett tecken på att sommaren var i sitt slutskede, och vi var hemma igen. 

Du kan läsa mer om Bräntkullarna på naturskyddsföreningens hemsida här:

Tillbaka till artikeln om Märkbergets naturreservat