Piteälvens största sjö. Vi fiskar och skådar fågel med Ramanpakte i fonden. Rebakudden, sjön Rappen med fågelliv, Saddegavvas lavskrikor och Rävlyan.

Under våra dagar i Arjeplog gjorde vi en tur till Tjeggelvas, Piteälvens största sjö. Det var en solig och varm dag när vi fyllde fikakorgen och gav oss iväg. På bild syns Jokkmokksfjällen som syns i väster när man åker mot Västerfjäll.

När vi nådde avtagsvägen till Rebakudden kunde vi inte motstå att köra av där och leta upp den gamla grusgropen där vi stått en natt för många år sedan. Platsen ligger längst in i en av Hornavans vikar. Vid det tillfället fick jag en del fantastiska kvällsbilder från platsen. I-dag var här också vackert se bild men ett annat ljus förståss. Sädesärlorna och Gråsiskorna var de fåglar som uppehöll sig där.

Vi följde sjön Rappen med sina vackra småbyar Lövnäs, Långudden, Sandnäs, Märsa, Skogalid och Övernäs. På bild syns jokken som kommer från sjöarna Hávgok och Tjårekjavvre och rinner ut i Rappens övre del. Mängder av Drillsnäppor fanns där som gärna visade sig efter vägen. I Lövnäs såg vi Gulärlan och strax nerströms fick vi se ett Sångsvanpar som jag videofilmade. Men det var först efteråt som jag upptäckte den lilla Sångsvanungen som simmade alldeles intill mamman som mycket beskyddande gömde avkomman bland vass och gräs. Nerströms Märsa höll Storlommen till. Hans vittljudande lockrop skapade precis den ödemarksstämning som tillhör en riktig ödemark. 

När vi kom till byn Stenudden vid Gibnoviken, hade vi nått Tjeggelvas östra ände. Ovanför Stenudden ligger fjället Gibnotjåhkkå. Här passerade vi Polcirkeln. En sten visar exakt var den går.

Vägen slutar vid den lilla platsen Örnvik, vilket var vårt slutmål. Ett Lapplands egen grenkanjon är vad som möter betraktaren här. Vid Tjeggelvas norra strand reser sig de två klipporna västra och östra Ramanj ur sjön som bildar Ramanpakte med en höjd över havet på 730 meter. Klippväggarna stupar nästan hundra meter lodrät ner mot rasbranterna, en oförglömlig syn att skåda. Ramanpakte liknar en katedral.

Vi satte oss vid det lilla rastbordet för att inta vårat medhavda kaffe. Vi trodde aldrig att vi redan här skulle få se Blåhaken, men så var det. Ett av våra mål här var just att ta reda på om Blåhaken fanns kvar i Örnvik.

Mitt emot oss i sundet mellan den övre och nedre delen av Tjeggelvas hade vi den 800 meter långa klippön Paktesuolo i blickpunkten. Ön ger ett kalt intryck men har en rik växtlighet, bland annat Mångfingerört sydväxtberg som ön är. När vi satt här och fikade till Blåhakens sång träffade vi på en man som berättade om stulna fågelägg på Paktesuolo. Man kan inte bli annat än bedrövad över sådana människor.

Sen skulle vi testa fisket också. Min man och trogne vän på alla våra resor gick ner till sjöstranden och gjorde några kast. Det tog inte lång stund för honom så hade han dragit upp en rejäl Harr, vilket också blev fiskeresultatet. Bland fågelarter som rörde sig i älvens närhet fanns Drillsnäppa, Sädesärla, Korp, Björktrast, Lövsångare, Gråsiska och så Blåhaken förståss. Göken hördes på avstånd, medan vi tog vår andra fikapaus.

På återresan gjorde vi en avstickare till den lilla idyllen Saddegavva. Det var alldeles lungt när vi kom dit. På andra sidan sjön såg vi Gibnotjåhkkå, och ute på sjön kom en paddlare i sin eka. Vi tänkte gå ut till udden Rödepnjarka ovanför Saddegavva, där man har en mäktig utsikt över Ramanpakte med det ensamma nybyggarstället vid dess fot, än i dag befolkat av människor. Men idag var så mycket folk här att det blev inte av. Men inne i den lavrika skogen vid Saddegavva såg vi tre stycken Lavskrikor som förde ett väldigt oväsen. Troligen var den årsungar som var ivriga att upptäcka den värld dom hamnat i. Något som var speciellt med vägen upp till Tjeggelvas var de många platser med riktig gammal lavurskog, med tallar av långskägg och lavar.

Vi stannade även vid den gamla Rävlyan på hemvägen för att kolla om rävfamiljen fanns kvar. Vid vårat besök här 2007 fotade vi den söta rävungen här. Läs gärna bloggen här. Men idag var här tyst och stilla. Endast en Lövsångares mjukt fallande sång hördes, men inga rävungar syntes till.

Följ oss på fortsatt resa i Arjeplog. Härnäst kommer vi till Märkbergets naturreservat efter Laisälven.