Vindelfjällens naturreservat, Enkelbeckasinernas parningsspel i Gautsträsket, toppbestigning av Näsberget, Jillesnåle lappkapell. Fotografering och naturupplevelser.

Vi har nu kommit till Ammarnäs i Västerbottens län, som ligger på näset där Vindelån och Tjulåns dalgångar möts. Den förste nybyggaren kom hit på 1820-talet lockad av de naturliga ängsmarkerna på deltat. 1858 invigdes det första kapellet i Ammarnäs som 1912 ersattes av den nuvarande kyrkan. I närheten av kyrkan ligger Ammarnäs kyrkstad med ett 15-tal stolpbodar. Som i andra kyrkstäder användes bodarna i samband med kyrkhelger av samerna. I Ammarnäs når man även Vindelfjällens naturreservat som avsattes 1974 och omfattar 560 000 hektar av varierad natur, vilket är det som lockar sommarturisterna hit. Vindelfjällens naturreservat är ett av de största skyddade områdena i Europa. I reservatet ingår även de fjällnära barrurskogarna i Giertsbäcksdalen, Matsorliden och Kirjesålandet. Att få fiska, skåda fågel och fjällvandra längs Vuodnavaggie eller Vindelådalen, är en av upplevelserna i Ammarnäs. Vaggie är samiska och betyder just dal. Vindelälven flyter igenom Vuodnavaggie, innan den via Vindelån och Vindelåforsen (se bild) når Gautsträsket som är en av sjöarna i Vindelälven. Från väster kommer Tjulån och möter Vindelälven i Gautsträskets nordvästra hörn, och där har det bildats ett delta. Ute på deltat finns ett flertal hölador och det som håller landskapet öppet är projektet Vindelälvens naturbeten som såg ut att fortgå. Utan detta projekt skulle Vindelälvens närområde med sitt speciella natur- och kulturlandskap komma att växa igen och den biologiska mångfalden skulle drastiskt minska. Projektet gynnar även det rika fågelliv som finns i Ammarnäs med omnejd, framförallt under flyttningstid då en stor mångfald av vadarfåglar och änder rastar där. Målet med projektet är att natur och kulturmarker bevaras. Detta menar man kan åstadkommas om det skapas förutsättningar för ett lönsamt jordbruk genom att kombinera naturvård med köttproduktion.

Vindelälven som är en av de svenska nationalälvarna är outbyggd, än så länge skyddad från vattenkraftexploatering, och består av en mängd selen, fall och forsar. Intressant ur både fågelskådar och fiskesynpunkt. Mest känd är nog Vindelåforsen i norra Ammarnäs och Sjöforsen som är utloppet ur sjön Gautsträsket. Men även Järnforsen och Gillesnuoleforsen längre nerströms är värda att besöka.

Redan första kvällen tog vi en tur till fågeltornet vid Gautsträsket. Det blev en innehållsrik upplevelse, även om det var svårt att fotografera i motljuset som rådde. Ett flertal enkelbeckasiner höll på med sitt parningsspel där, i de blöta tuvmader som omgav sjöstranden. Vi hörde enkelbeckasinernas brummande läte redan från vägen mot fågeltornet, men att få se deras korta, branta dykningar, och höra deras sång ”tick-a tick-a tick-a…….”, det var något utöver det vanliga. Gluttsnäppan fanns också i närheten med sitt kraftfulla flöjtande och sin ljudliga sång ”klu-vy klu-vy klu-vy…..”. Paret storlom och knipan höll sig något lugnare i sitt arbete med att födosöka i Gautsträsket. Silvertärnans klara och pipiga läte ”pi-pi-pi, piy piy piy,” var ett annat läte som hördes över träsket, och i skogen runt fågeltornet fanns bergfink, bofink, björk och dubbeltrast.

En annan dag gjorde vi en toppbestigning av Näsberget med sina 728 m ö h. Från toppen hade man en vidunderlig utsikt över hela Ammarnäs med Gautsträsket och potatisbacken åt ena hållet, och Ammarfjället åt det andra. (Potatisbacken är den backe på vilken Ammarnäsborna odlat sin potatis i över 150 år). Vi gick längs Ammarbranten och Fällasvängen, och tog det lugnt uppför. Ett 100-tal gråsiskor kom i flock förbi. Talltita liksom lövsångare såg och hörde vi, men det som gladde oss allra mest var när vi fick se paret rödstjärt där. Men precis som i stora sjöfallet var dom inte villiga att låta sig bli fotograferade. På bilden sitter jag och tittar ut över Ammarnäsdeltat.

Vi besökte även den brusande Gillesnuoleforsen och Jillesnåle lappkapellplats från 1674 som har en intressant historia med sitt kapell, kåtor och klockstapel. Det nuvarande kapellet är dock från 1750 och ombyggdes 1796. 1868 bortflyttades kapellet som under en tid användes som tröskloge eller som nationalencyklopedien beskriver det, som ekonomibyggnad men återuppfördes 1937 och återinvigdes 1940.

En av dagarna här i Ammanäs var vi till Tjulträsket. Vi gick två mil tur och retur ända till Geunja. Läs om detta i nästa artikel.

Läs även om vår förra tur hit till Ammarnäs här