|
Fågelmorgon i byn Nästansjö, Lappland. Vi lyssnar på ljud och spanar efter fågel.
Det blev e n underbar vårmorgon här i Nästansjö, denna den sjunde Maj 2009. Från de översvämmade myrarna på andra sidan sjön hördes tranorna som blåste revelj, och kanadagässen vars kacklande ljud fortplantade sig över sjön. Någonstans på de milsvida Nästansjömyrarna hade orrarna samlats, och ljudet av deras parningsspel nådde ända upp till byn. Från byns lägdor kom storspovens flöjtningar, när han uppvaktade honan omgiven av ett 50-tal björktrastar. Följde man vägen mot Norra Tresund, kunde man få höra tjäderspel också. Tjäderhonan på bilden satt och lyssnade intensivt på tjäderhanarnas spel i närheten.
Från skogsbrynet kom den större hackspettens trumningar, medan morkullan gjorde sina överflygningar med knyckiga, långsamma vingslag med ett mjukt knorrande. I den höga knotiga björke n bakom det gamla dasset från det gamla kapellets dagar satt sädesärlan. Hennes ljudliga "tsli-vitt" avslöjade hennes närvaro, och från rönnen kom bofinkens och talgoxens vårsång. De båda stationära skatparen hade också fullt upp inför sommarens begivenheter. Från byns telefonledning hade dom god uppsikt över reviret
Vi tog en tur till byns badplats för att kolla vattenståndet och fotografera. Här hade talltitan oc h bergfinken sin vårsymfoni, medan tre korpar rundade badplatsen medan jag höll på att fotografera. Björnbäcken se bild, som har sitt upprinningsområde från Björnberget, och vanligtvis har en jämn vattenföring, hade liksom Nästansjön svämmat över alla sina breddar. Stora myrområden låg under vatten. Trots detta hade både knipparet och tranparet etablerat sig här. Under våra dagar här uppe i Nästansjö, såg vi dem spatsera på de översvämmade myrarna och i Björnbäcken. Samtidigt som allt detta underbara hände, fick vi också ett möte med sorgen, när vi fick ta farväl av vår far som lämnade jordelivet. Natten han flyttade högre upp fanns vi vid hans sida. Bara timmen efter hans hädanfärd hörde vi Storlommens vittljudande läte, när den passerade fönstret där pappa låg. Det var precis som om fågelvärlden också ville ta farväl av honom.
|