spacer.png, 0 kB
spacer.png, 0 kB
spacer.png, 0 kB
Startsida arrow Nyheter/Blogg arrow VÅREN ÄR HÄR
VÅREN ÄR HÄR E-post
Skrivet av Rode Nordin   
2008-02-24

Ett 50-tal Sångsvanar har landat vid Stornäsets naturreservat på Alnö. Fotografering och fågelskådning.

sangsvanar1Dagen började solig, denna den 24 Februari. Målet för dagen var att få se Sångsvanarna, som redan kommit så långt på sin vårflyttning som till Stornäset. Min trogne följeslagare, Bruno hade varit där i fredags, just när svanarna hade anlänt och räknat till ett 50-tal stycken.

Vägen ut till Stornäset var glashal, och den nyfallna snön på isen gjorde inte promenaden mindre lätt. Det gällde att ha riktiga skor med broddar om man i huvudtaget skulle ta sig ut, utan att riskera att falla omkull. Efter vägen hade vi sällskap av Talgoxe och Blåmes, som båda var i full färd med sin vårsymfoni i jakt på en hona. Spillkråkans flyktläte "krryck krryck krryck" hördes på håll, liksom Sångsvanarnas ljudliga lurstötsklang.

Väl framsangsvanar2me upptäckte vi att en stor del av Sångsvanarna lämnat Stornäset, och tagit sin tillflykt till fastlandet vid Söråkerssidan istället. Av spåren i snön att döma kunde vi se att någon med hund varit före oss idag och troligen skrämt iväg en stor del av dessa skygga ödemarksfåglar. Vid Stornäset var bara ett par Sångsvanar kvar liksom ett 20-tal Knölsvanar. Men med kikarens hjälp kunde vi ändå se att alla Sångsvanar fanns kvar, men på behörigt avstånd.

Det var en fröjd att få stå här och lyssna till Sångsvanarnas lurstötsklanger, och uppvaktande sång för sin respektive partner. Eller när dom kom inflygande på mäktiga vingar från Söråkerssidan, och landade på vattenytan med sina stora svarta fötter. Längre ut låg Knipfamiljen, ivrigt dykande efter föda under vattenholkenytan. Vid Brunos besök här i fredags hade Havsörnen gjort en lov över området. Kanske var det den som slagit måsen, vars rester av fjädrar låg utspritt över området.

På vägen tillbaka kunde vi inte låta bli att stanna till, där en hackspett i fredags befunnit sig i en holk. (Se bild). Det svaga lätet som hördes när hackspetten arbetade, väckte Brunos nyfikenhet och gjorde att han upptäcke fågeln när den visade sig i holköppningen. Men medan kameran höll på att ställas in hann fågeln försvinna från holken. Den flög förbi fotografen utan att arten först hunnit identiferats. Hur den kommit in i holken förblev en gåta, tills vi idag fick syn på hålet den gjort på baksidan av holken.

 

Kommentera artikeln
Namn:
Kommentar:

Kommentarer

 
< Föregående   Nästa >
spacer.png, 0 kB